Därför ska du göra analys av ensilage
En analys av ensilage kan visa
| - |
 |
om fodret är lagringsstabilt |
| - |
|
om någon konserveringsstörning föreligger |
| - |
|
hur långt en eventuell lagerskada har gått |
Vid en mikrobiologisk rutinanalys bestäms antalen av vissa bakterier, bakteriesporer,
jästsvamp och mögelsvamp.Vid bedömningen tar man hänsyn till vilken typ av ensilage det är
frågan om och framför allt torrstubstanshalten (TS). Man jämför de olika värdena med varandra och med pH-värdet.
Vid kemiska analyser, får man svar på smörsyrahalt, ammoniaktal och mängd mjölk- och ättiksyra vilket
kan berätta vad som mikrobiologiskt har hänt i fodret.
Är ensilaget av en bra generell mikrobiologisk kvalité är det liten risk för förekomst av direkt hälsostörande
mikroorganismer. Dessutom är mer av näringen i fodret bevarat.
Mikroorganismer i ensilage
Enterobakterier
Enterobakterier finns naturligt på färsk gröda. Vissa är sjukdomsframkallande men de som finns naturligt
på färsk gröda är oftast ofarliga. Efter en lyckad ensilering är enterobakterierna borta på grund av
syrorna som bildas av mjölksyrabakterierna. Om starkt förtorkad grönmassa används begränsas syrabildningen
och enterobakterierna kan därmed överleva.
Kolibakterier (44°C)
Kolibakterierna ingår i gruppen enterobakterier. I vissa fall, t ex vid mastit- eller andra sjukdomsutredningar,
kan det vara av intresse att leta efter kolibakterierna E. coli och Klebsiella.
Smörsyrabakterier Clostridium tyrobutyricum
Sporbildande bakterier som kan orsaka feljäsningar i ensilage eller tillväxa vid en lagerskada. Gröda, som ej
stallgödslas, innehåller inga eller få smösyrabakterier. Bakterien tillväxer sällan i ensilage med TS-halter
högre än 35%. Finns det mycket sporer i ensilaget kan dessa passera kons magtarmkanal relativt opåverkade och
hamna i mjölken vid dålig juverhygien. Sporerna ställer till stora problem vid mejerihanteringen, framför
allt vid ostframställning.
Bacillus
Sporbildande bakterie som framför allt tillväxer vid lagerskador. En variant av Bacillus, B. cereus, orsakar
problem vid mejerihantering.
Jästsvamp
Påverkar lagringsstabiliteten negativt framför allt i blötare material. I starkt förtorkade ensilage är jästsvamp
vanligt förekommande. De jästsvampar som vanligtvis förekommer i ensilage anses inte orsaka hälsostörningar.
Mögelsvamp
Mögel kan orsaka hälsostörningar. Mögel behöver i regel syre för att kunna växa och förekommer därför ofta i otäta ensilage.
Hö och halm
Därför ska du göra en analys av hö och halm
Ett foder av dålig hygienisk kvalité ökar risken för hälsostörningar och en försämrad produktion.
| - |
|
Vid synliga skador kan en analys tala om ifall det mikrobiologiskt har hänt något och hur allvarlig skadan är. |
|
| - |
|
För att få reda på om det är en jäst- eller mögelväxt som dominerar i fodret kan en förenklad analys vara aktuell. |
|
| - |
|
Vid tveksamheter om fodret skall kasseras eller inte, kan en analys vara till hjälp. Man kan också ta reda på om det finns någon del av partiet som är bättre genom att ta upprepade prov. |
Vid analyser av hö och halm tittar man främst på mögelsvamp och vattenaktiviteten. Det viktigaste är inte antalet
mögelsvamp utan vilken svamp som finns närvarande. Så kallad lagerskadesvamp klarar att växa under torrare
förhållanden och orsakar mest problem.
Många av lagerskadesvamparna kan bilda gifter. Om lagerskadesvamp finns närvarande i höga halter finns det också risk för förekomst
av gift i fodret. Sporerna från svamparna kan ge luftvägsproblem både hos djur och människor. En del svampar, såsom Aspergillus
fumigatus, kan t.o.m vara infektiösa och växa ner i lungorna. Lagringsstabilitet bedöms främst efter analys av vattenaktivitet.
|
|
|
